onsdag 28 mars 2012
YES!
Eftersom jag har åkt på mitt livs första (och därför även värsta) nackspärr så blir jag inte långvarig. Ville bara titta in och tala om att denna gång var de mycket samarbetsvilliga och snabba (!) på landskapsarkivet, intyget jag behöver är på väg på posten och det innebär vadå? Jaaaa, jag tar inte ut något i förskott - men jag kan säga som så, att vi har en Möet rose i kylen som definitivt poppar när det efterlängtade beskedet sedan kommer.
tisdag 27 mars 2012
Wasiljeff - update.
Gissa vem som ringde idag! PRV. Alltså myndigheten som handlägger efternamnsbytet. Det var med hjärtat i halsgropen jag svarade då jag tänkte att det inte bådar gott att de ringer, något är säkert helgalet. Men inte helgalet inte..
Det var en trevlig dam i luren som konstaterade att hon hade fått all den information hon behövde (YES) men att ett papper var lite bristfälligt - såklart det gamla dammiga pappret från landskapsarkivet där de var allt annat än serviceminded, hjälpsamma och engagerade.
Från andra ställen fick jag papper snyggt utskrivna och hemskickade för en liten slant genom enkel mailkontakt. Men på landskapsarkivet fick jag leta själv i en maskin jag knappt kunde hantera och bland register jag inte alls förstod mig på. Och då var det givetvis i de pappret som informationen inte räcker riktigt till. Det där är ju inte mitt jobb, jag kan ingenting om sådant så det förvånar mig inte att det var där det inte höll hela vägen.
Även om jag hörde att damen egentligen litade på mig och personligen kände att det skulle räcka, så är det är klart att det finns exakta regler och riktlinjer som måste följas, inget konstigt med det.
Men jag har kontaktat landskapsarkivet igen och bett om kompletteringsuppgifter, är de lite mer hjälpsamma nu och jag bara får det som behövs så är saken biff. Och jag måste erkänna att jag hade blivit högst förvånad om allt hade gått igenom utan något strul eftersom jag inte alls kände mig särdeles säker när jag postade dokumenten. Så egentligen är det här en liten gupp på vägen bara. Men jag håller er uppdaterade på processen.
Något annat trevligt idag var att jag fick post från skatteverket och jag får en liten slant tillbaks. Hurra! Det kommer definitvt stoppas i ett bröllopshål, kanske i korsetten?
Det var en trevlig dam i luren som konstaterade att hon hade fått all den information hon behövde (YES) men att ett papper var lite bristfälligt - såklart det gamla dammiga pappret från landskapsarkivet där de var allt annat än serviceminded, hjälpsamma och engagerade.
Från andra ställen fick jag papper snyggt utskrivna och hemskickade för en liten slant genom enkel mailkontakt. Men på landskapsarkivet fick jag leta själv i en maskin jag knappt kunde hantera och bland register jag inte alls förstod mig på. Och då var det givetvis i de pappret som informationen inte räcker riktigt till. Det där är ju inte mitt jobb, jag kan ingenting om sådant så det förvånar mig inte att det var där det inte höll hela vägen.
Även om jag hörde att damen egentligen litade på mig och personligen kände att det skulle räcka, så är det är klart att det finns exakta regler och riktlinjer som måste följas, inget konstigt med det.
Men jag har kontaktat landskapsarkivet igen och bett om kompletteringsuppgifter, är de lite mer hjälpsamma nu och jag bara får det som behövs så är saken biff. Och jag måste erkänna att jag hade blivit högst förvånad om allt hade gått igenom utan något strul eftersom jag inte alls kände mig särdeles säker när jag postade dokumenten. Så egentligen är det här en liten gupp på vägen bara. Men jag håller er uppdaterade på processen.
Något annat trevligt idag var att jag fick post från skatteverket och jag får en liten slant tillbaks. Hurra! Det kommer definitvt stoppas i ett bröllopshål, kanske i korsetten?
måndag 26 mars 2012
Korsettyra.
Nu är vi hemkomna från Malmö där vi spenderade helgen primärt för korsettens skull, även om det ju i praktiken "bara" tog två timmar. Resten av tiden har vi bara njutit av restaurangbesök, fika, shopping, häng med syster och hennes tjej och bara insupit den underbara miljön där nere.
Korsett-Veronica var väldigt trevlig, extremt kunnig och noggrann, hon gjorde en "avgjutning" av min kropp med hjälp av ett tunt tunt tyg och sedan tejpade hon in mig och ritade diverse linjer. Det innebar att jag redan kunde se hur den kommer se ut och den var supersnygg redan i tejpform så jag är övertygad om att den kommer vara drop dead gorgeous när den väl är klar vilket bör vara om 5-6 veckor. Det enda som återstår är att välja tyget som ska vara på utsidan, hon skulle skicka tygprover inom kort. Micke fick även lära sig att både snöra av och på den, vilket ju är bra. Annars hade jag fått sova med den på, på bröllopsnatten.
På tåget på väg hem fick jag meddelande om att klänningen är klar! Det tog bara 8 veckor, jag blev förvånad. MEN, jag ska inte testa den innan korsetten är klar eftersom den minskar min midja med hela 7,5 cm. Klänningen behöver med andra ord sys in en del och det är bara onödigt med en provning innan dess. Jag trodde det skulle kännas jobbigt att vänta men det gör det faktiskt inte. Det är bara skönt att veta att den hänger där och väntar på mig.
Korsett-Veronica var väldigt trevlig, extremt kunnig och noggrann, hon gjorde en "avgjutning" av min kropp med hjälp av ett tunt tunt tyg och sedan tejpade hon in mig och ritade diverse linjer. Det innebar att jag redan kunde se hur den kommer se ut och den var supersnygg redan i tejpform så jag är övertygad om att den kommer vara drop dead gorgeous när den väl är klar vilket bör vara om 5-6 veckor. Det enda som återstår är att välja tyget som ska vara på utsidan, hon skulle skicka tygprover inom kort. Micke fick även lära sig att både snöra av och på den, vilket ju är bra. Annars hade jag fått sova med den på, på bröllopsnatten.
På tåget på väg hem fick jag meddelande om att klänningen är klar! Det tog bara 8 veckor, jag blev förvånad. MEN, jag ska inte testa den innan korsetten är klar eftersom den minskar min midja med hela 7,5 cm. Klänningen behöver med andra ord sys in en del och det är bara onödigt med en provning innan dess. Jag trodde det skulle kännas jobbigt att vänta men det gör det faktiskt inte. Det är bara skönt att veta att den hänger där och väntar på mig.
fredag 23 mars 2012
Ballongbröst och löften.
Jag har fått några bilder på min klänning.. in progress. Måste ändå säga att den såg ju såklart finare ut på den smala skyltdockan än på den dockan som nu är inställd på mina mått. Å andra sidan har jag en hyfsat smal midja i proportion till resten av kroppen och med korsetten på så kommer det troligtvis att se ut precis som jag vill, ballongbröst och getingmidja. Dolly Parton-style.
Annars har jag gått och tänkt på våra löften de senaste dagarna, jag inser att jag kommer vara sjuhelsikes nervös när det väl gäller (jag märker det när jag spelar upp allting i huvudet att jag blir nervös redan nu) så jag tänker försöka få dem relativt korta, tre, fyra rader bara. Men alltså HUR skriver man sådant utan att det blir sådär klyschigt. Åh, hjälp.
Annars har jag gått och tänkt på våra löften de senaste dagarna, jag inser att jag kommer vara sjuhelsikes nervös när det väl gäller (jag märker det när jag spelar upp allting i huvudet att jag blir nervös redan nu) så jag tänker försöka få dem relativt korta, tre, fyra rader bara. Men alltså HUR skriver man sådant utan att det blir sådär klyschigt. Åh, hjälp.
tisdag 20 mars 2012
Hundvakt.
Idag var det verkligen aptråkigt väder och det tog emot att gå ut på långis med Solo men jag kände verkligen att jag skulle gå av någon anledning, bet ihop och efter ungefär en kvart började jag av någon anledning tänka på en vän, inget speciellt bara allmänt hur hon mår och hur hon trivs på sitt nya jobb och så. Döm om min förvåning när jag mitt i allt hör någon ropa Mia och där stor hon, trots att hon inte ens bor i Stockholm längre. (Inte för att det direkt är något ovanligt att jag tänker på någon och då ringer eller smsar de eller så stöter vi ihop men jag blir ändå lika förvånad varje gång).
Hur som helst så kom vi in på bröllopsprat och det faktum att Solo inte har någon hundvakt och gissa vad hon säger? Att hon kan tänka sig vara det! Såååå himla gulligt, hon är dessutom en sån one of a kind -djurvän som jag verkligen litar på till hundra procent och jag skulle känna mig så trygg med henne som extramamma. Så hon ska verkligen få en fin present som tack!
Hur som helst så kom vi in på bröllopsprat och det faktum att Solo inte har någon hundvakt och gissa vad hon säger? Att hon kan tänka sig vara det! Såååå himla gulligt, hon är dessutom en sån one of a kind -djurvän som jag verkligen litar på till hundra procent och jag skulle känna mig så trygg med henne som extramamma. Så hon ska verkligen få en fin present som tack!
Att stanna upp.
De som känner mig vet att jag är så mycket mer än en ytlig fjant som vill att allt ska se perfekt ut på utsidan. Jag kan tänka mig att det är lätt att glömma meningen med varför man gifter sig egentligen.
(Jag är själv en sådan som gärna vill städa golvsilen när jag ska ha fest, trots att ingen människa ser att jag har gjort det. Men jag känner det och då räknas det. Förstår ni vad jag menar? Det där är bara något slags stört beteende som kan ta död på glädje. Innerst inne vet jag ju att det inte spelar någon roll. Jag har tjatat om detaljerna, att det är viktigt för mig. Och det är det, men det ska vara detaljer jag ägnat mig åt av glädje och lust, inte av perfektionistiska neurotiska skäl).
Självklart vill jag vara strålande vacker, ha en drömklänning och ring och allt det. Men vad vore alla de attributen utan drömmannen och drömvännerna att dela sin lycka med? Det är inte min mening att låta jobbigt klyschig men jag tror att det är viktigt att stanna upp emellanåt och faktiskt reflektera över det. Just för att slippa drunkna i de tankarna som jag skrev i det tidigare inlägget. Det är klart att det får finnas utrymme för både ups and downs, det är inte konstigt för fem öre att man grubblar, står inför val, råkar ut för små missöden och stöter på problem, men då handlar det ju om hur man möter de hindren. Jag vill inte låta petitesser ta död på den lycka och lust jag känner för mitt eget bröllop. Samtidigt känns det viktigt få leva ut eventuella besvikelser ordentligt innan man går vidare, just för att det inte ska vara något som dröjer sig kvar sedan, så att man inte står där och tänker sedan "tänk om...".
Ett lysande exempel är att jag från början hade valt en lokal jag bestämt ville vara i. Det gick inte, och då tog jag itu med de tråkiga faktum, ältade det tills jag kände att jag var färdig och sen gick jag vidare. Idag tänker jag aldrig på det ens som ett alternativ, jag är stormförtjust i den nya lokalen och något annat finns inte i min tankevärld - och det är så man måste göra med varje liten sak som inte går som planerat. Det gäller väl det mesta i livet.
Jag ville bara belysa detta, mest om en påminnelse för mig själv. Vi gör det här av kärlek och det är den viktigaste ingrediensen. Allt annat runtomkring är rekvisita, med vilken vi kan förstärka, förstora och förlänga upplevelsen med. Vi har ett litet bröllop för de vi står närmst och jag vet att de värderar vår kärlek högre än huruvida materiella ting är eller inte är. Dessutom tycker jag att förberedelserna ska vara roliga och spännande, inte ångestfyllda. Och med det sagt, släpper jag här och nu alla eventuella orosmoment och gör allt jag kan för att njuta av de sista månaderna.
(Jag är själv en sådan som gärna vill städa golvsilen när jag ska ha fest, trots att ingen människa ser att jag har gjort det. Men jag känner det och då räknas det. Förstår ni vad jag menar? Det där är bara något slags stört beteende som kan ta död på glädje. Innerst inne vet jag ju att det inte spelar någon roll. Jag har tjatat om detaljerna, att det är viktigt för mig. Och det är det, men det ska vara detaljer jag ägnat mig åt av glädje och lust, inte av perfektionistiska neurotiska skäl).
Självklart vill jag vara strålande vacker, ha en drömklänning och ring och allt det. Men vad vore alla de attributen utan drömmannen och drömvännerna att dela sin lycka med? Det är inte min mening att låta jobbigt klyschig men jag tror att det är viktigt att stanna upp emellanåt och faktiskt reflektera över det. Just för att slippa drunkna i de tankarna som jag skrev i det tidigare inlägget. Det är klart att det får finnas utrymme för både ups and downs, det är inte konstigt för fem öre att man grubblar, står inför val, råkar ut för små missöden och stöter på problem, men då handlar det ju om hur man möter de hindren. Jag vill inte låta petitesser ta död på den lycka och lust jag känner för mitt eget bröllop. Samtidigt känns det viktigt få leva ut eventuella besvikelser ordentligt innan man går vidare, just för att det inte ska vara något som dröjer sig kvar sedan, så att man inte står där och tänker sedan "tänk om...".
Ett lysande exempel är att jag från början hade valt en lokal jag bestämt ville vara i. Det gick inte, och då tog jag itu med de tråkiga faktum, ältade det tills jag kände att jag var färdig och sen gick jag vidare. Idag tänker jag aldrig på det ens som ett alternativ, jag är stormförtjust i den nya lokalen och något annat finns inte i min tankevärld - och det är så man måste göra med varje liten sak som inte går som planerat. Det gäller väl det mesta i livet.
Jag ville bara belysa detta, mest om en påminnelse för mig själv. Vi gör det här av kärlek och det är den viktigaste ingrediensen. Allt annat runtomkring är rekvisita, med vilken vi kan förstärka, förstora och förlänga upplevelsen med. Vi har ett litet bröllop för de vi står närmst och jag vet att de värderar vår kärlek högre än huruvida materiella ting är eller inte är. Dessutom tycker jag att förberedelserna ska vara roliga och spännande, inte ångestfyllda. Och med det sagt, släpper jag här och nu alla eventuella orosmoment och gör allt jag kan för att njuta av de sista månaderna.
måndag 19 mars 2012
Skräcködlan.
När jag blir trött (vilket jag är nu) kan jag få de mest fruktansvärda tankar.. Att klänningen kommer se för jävlig ut på, att jag kommer se ut som en flodhäst, att det inte går att sy upp en korsett efter mina gigantiska tuttar (varför skulle jag överdriva sååå mycket tänker jag då) och att det bara ska bli pannkaka av allting. Jag tror (och hoppas) att alla brudar känner så vid något tillfälle.
Jag kan vara sådär annars också, köpa en skitsnygg klänning och älska hur den sitter och sen när den hängt i garderoben ett tag så målar jag upp en fasansfull bild på hur ful den (eller jag i den rättare sagt) nog egentligen var.. tills jag tar modet till mig och tar den på mig och så sitter den som en smäck. Och så drar jag en lättnadens suck.
Jag måste ju dock medge att det var himla vågat av mig att beställa en klänning utan att ha provat en enda annan, inte testat vilken modell som är mest smickrande och så vidare, å andra sidan så är det jag i ett nötskal. Lite så jag jobbar helt enkelt. Och ja, den som lever får väl se.
Det visade sig ikväll att korsett- och klänningssömmerskan inte riktigt hamnar i symbios med varandras mönster och mått och liknande och att det finns en liten risk att de inte passar ihop sen, jag har inte ett fullständigt mönster på klänningen att ge korsett-tjejen och det kan ställa till det om vi har en jäkla otur. Det är tack vare detta alla tankar stormade upp till en storm av misslyckandekänslor.
Men... law of attraction. Jag föreställer mig i huvudet hur himla perfekt allting blir - och då blir det just det. Eller hur? ELLER HUR?
Jag kan vara sådär annars också, köpa en skitsnygg klänning och älska hur den sitter och sen när den hängt i garderoben ett tag så målar jag upp en fasansfull bild på hur ful den (eller jag i den rättare sagt) nog egentligen var.. tills jag tar modet till mig och tar den på mig och så sitter den som en smäck. Och så drar jag en lättnadens suck.
Jag måste ju dock medge att det var himla vågat av mig att beställa en klänning utan att ha provat en enda annan, inte testat vilken modell som är mest smickrande och så vidare, å andra sidan så är det jag i ett nötskal. Lite så jag jobbar helt enkelt. Och ja, den som lever får väl se.
Det visade sig ikväll att korsett- och klänningssömmerskan inte riktigt hamnar i symbios med varandras mönster och mått och liknande och att det finns en liten risk att de inte passar ihop sen, jag har inte ett fullständigt mönster på klänningen att ge korsett-tjejen och det kan ställa till det om vi har en jäkla otur. Det är tack vare detta alla tankar stormade upp till en storm av misslyckandekänslor.
Men... law of attraction. Jag föreställer mig i huvudet hur himla perfekt allting blir - och då blir det just det. Eller hur? ELLER HUR?
Smått och gott.
I går var toastisarna hos oss på middag och de kommer komplettera varandra superbra! Mycket nöjd med vårt val.
Solo har även provat sin frack och den sitter som en smäck! Han sitter så snällt när jag klär på honom. Har tyvärr bara en suddig mobilbild än så länge, men tro mig, han kommer fotograferas som aldrig förr när det väl gäller.
På torsdag har jag (vi) planerat en dejt med Oskar för att diskutera om han ska fota oss eller ej. Jag hoppas verkligen att han vill och att vi kan komma på en bra deal, han är verkligen såååå duktig. Förra veckan var jag på en auktion där hans foto på en naken kvinna i änglavingar gick för 17500 spänn! Jag ska varken vara naken eller ha (synliga iaf) vingar men är helt säker på att han kan få mig att se ut som a million bucks.
Och på söndag ska jag och ta måtten till korsetten nere i Malmö, och påbörja arbetet med den som beräknas ta några veckor - det ser jag supermycket fram emot!
Solo har även provat sin frack och den sitter som en smäck! Han sitter så snällt när jag klär på honom. Har tyvärr bara en suddig mobilbild än så länge, men tro mig, han kommer fotograferas som aldrig förr när det väl gäller.
På torsdag har jag (vi) planerat en dejt med Oskar för att diskutera om han ska fota oss eller ej. Jag hoppas verkligen att han vill och att vi kan komma på en bra deal, han är verkligen såååå duktig. Förra veckan var jag på en auktion där hans foto på en naken kvinna i änglavingar gick för 17500 spänn! Jag ska varken vara naken eller ha (synliga iaf) vingar men är helt säker på att han kan få mig att se ut som a million bucks.
Och på söndag ska jag och ta måtten till korsetten nere i Malmö, och påbörja arbetet med den som beräknas ta några veckor - det ser jag supermycket fram emot!
lördag 17 mars 2012
Bridecage.
Bridecages är väldigt fint, har ni varit på något bröllop med en sån brud? Dock tror jag det skulle bli too much på mig tyvärr. Ja.. även jag har mina gränser, haha. När jag skulle bildgoogla det så dök det upp en miljon fågelburar på skärmen och jag satt som ett frågetecken ett tag innan jag brast ut i asgarv. Vad tycks, hiss eller diss? På uppsatt hår är det ju hur fab som helst, men i utsläppt hollywood-hår? Nja..
Traditioner.
Something old, something new, something borrowed, something blue...
Det förstår ni väl att detta måste man ju följa, annars väntar ett mycket olycklig äktenskap. Haha. Nej inte alls, men det är en rolig grej.
Nytt är ju klänningen och gammalt är min ärvda förlovningsring. Jag behöver alltså låna något och fixa något blått. Men blåmärken brukar jag ha gott om i sommartider, räknas det? Om inte får man väl köra på en klassiker och ha någon blå detalj i kanske strumpebandet. Vad ska man då låna? Ett smycke kanske? Om någon sitter inne på ett hundratusendollarhalsband så funkar det fint.
Det förstår ni väl att detta måste man ju följa, annars väntar ett mycket olycklig äktenskap. Haha. Nej inte alls, men det är en rolig grej.
Nytt är ju klänningen och gammalt är min ärvda förlovningsring. Jag behöver alltså låna något och fixa något blått. Men blåmärken brukar jag ha gott om i sommartider, räknas det? Om inte får man väl köra på en klassiker och ha någon blå detalj i kanske strumpebandet. Vad ska man då låna? Ett smycke kanske? Om någon sitter inne på ett hundratusendollarhalsband så funkar det fint.
onsdag 14 mars 2012
Planeringsvila.
Här har det varit tyst ett tag, har inte tänkt på bröllopet alls på några dagar. Ganska skönt, tro det eller ej. Bjudningen i helgen blev dock mer än lyckad, vi hade det hur kul som helst och alla bara klickade kändes det som, det gör underverk för bordsplaceringen sen.
I helgen ska även toastmadamen (min syster) och toastmastern (Mickes kompis) träffas för första gången, hoppas de känner att de blir ett dunderteam.
I helgen ska även toastmadamen (min syster) och toastmastern (Mickes kompis) träffas för första gången, hoppas de känner att de blir ett dunderteam.
fredag 9 mars 2012
Buketten.
Som ni kanske minns ska jag ha en boll-bukett med snöre, har dock inte bestämt helt hur den ska se ut. Det finns inte så mycket bilder på bollisar på nätet heller tyvärr,men den här var väldigt vacker. Kanske lite för mycket grönt för min smak men annars superfin.
torsdag 8 mars 2012
London!
Jag vet att man aldrig ska förvänta sig möhippa, sådant kan man inte ta för givet. Å andra sidan känner jag mina vänner tillräcklig väl för att veta att något slags spektakel kommer de definitivt styra upp. Dock har två av mina mest gränslösa och festgalna vänner insett att för att få just en så gränslös och galen möhippa som bara vi kan ha (utan att behöva dra med stackars "normala" människor) så måste vi ha en liten egen minivariant också, så i april åker vi till London där Jo bor och vi får väl se om vi kommer hem i ett stycke. Himla roligt iallafall!
I helgen har jag dessutom arrangerat en liten bjudning för fem av mina gäster som inte har träffats alls eller bara någon gång, så att de blir lite mer bekanta med varandra, åtminstone som singel är det ju roligare på bröllopet om man är lite tjenis med någon, skulle jag tycka i allafall. Jag kommer inte kunna njuta av dagen om jag inte vet att jag gjort allt jag kan för att få mina gäster att trivas och det här är ett litet steg på vägen! Himla rolig det med, ser väldigt mycket fram emot det!
I helgen har jag dessutom arrangerat en liten bjudning för fem av mina gäster som inte har träffats alls eller bara någon gång, så att de blir lite mer bekanta med varandra, åtminstone som singel är det ju roligare på bröllopet om man är lite tjenis med någon, skulle jag tycka i allafall. Jag kommer inte kunna njuta av dagen om jag inte vet att jag gjort allt jag kan för att få mina gäster att trivas och det här är ett litet steg på vägen! Himla rolig det med, ser väldigt mycket fram emot det!
Här är vi, Londontrion. Just denna dag sänkte vi typ tio flaskor champagne (på fem pers) bara på båtresan påväg till festen och då var det ändå en rätt städad dag/kväll.
tisdag 6 mars 2012
Tårtan.
Jag har bara haft mailkontakt med tjejen som ska göra vår bröllopstårta. Har inte ens sett några av hennes tidigare verk, hjälp är det riskabelt? Hon verkar duktig och har ett gediget utbud av just bröllopstårtor så det känns som att hon vet vad hon gör. Vi har bestämt att det blir en rosa våningstårta med fjärilsdekorationer. Smakmässigt föreslog hon "äkta vaniljkräm och hallon, strykes upp med creamcheesfrosting och marsipan". Det låter väl enkelt men gott? Jag har aldrig varit speciellt svag för tårta och eftersom jag väljer mina favoritsmaker i desserten så tror jag det blir finfint.
Vad jag läst på bröllopstorget verkar det vara vanligt att man beställer färre bitar tårta än faktiska antalet gäster dels för att alla är så mätta efter maten men också för att folk sällan tar en så stor bit som konditorierna räknar med. Många skriver att de beställde fyrtio bitar till femtio gäster men ändå hade en hel tårta kvar. Samtidigt vill man ju inte att tårtan tar slut. Hmmmm på det?
Vad jag läst på bröllopstorget verkar det vara vanligt att man beställer färre bitar tårta än faktiska antalet gäster dels för att alla är så mätta efter maten men också för att folk sällan tar en så stor bit som konditorierna räknar med. Många skriver att de beställde fyrtio bitar till femtio gäster men ändå hade en hel tårta kvar. Samtidigt vill man ju inte att tårtan tar slut. Hmmmm på det?
Skål!
Idag var jag på Ikea och köpte snaps/shotglas. Vi har en tradition i vår familj - när vi firar födelsedagar eller har andra stora fester gör pappa egen snaps. Han kryddar den olika varje gång, sedan namnger han och mamma den på ett fiffigt sätt, trycker upp etiketter och pyntar de små flaskorna. Himla kul, och vi får då alltså inte veta varken vad den smakar eller hur den ser ut förrän på festen. Men det är hur som helst alltid en succé. Den dricks ju dock ur snapsglas på fot och glasen jag köpte var snarare shotglas.
Vi ska nämligen även servera en shot innan middagen, men exakt vad och varför är en hemlis, det är något som har att göra med Mickes och min första dejt iallafall.
Jag köpte även ett par karaffer som var mycket snyggare än de såg ut på hemsidan. Anledningen till att jag köper istället för att hyra är för att det faktiskt, tro det eller ej är billigare. Dessutom kan man ju behålla de man behöver och sälja bort resten på BT sen.
Vi ska nämligen även servera en shot innan middagen, men exakt vad och varför är en hemlis, det är något som har att göra med Mickes och min första dejt iallafall.
Jag köpte även ett par karaffer som var mycket snyggare än de såg ut på hemsidan. Anledningen till att jag köper istället för att hyra är för att det faktiskt, tro det eller ej är billigare. Dessutom kan man ju behålla de man behöver och sälja bort resten på BT sen.
Femton spänn för sex stycken = som hittat.
Enliterskaraff, femton kr.
lördag 3 mars 2012
5 månader kvar!
Häromdagen konstaterade jag att en hel del viktiga saker börjar falla på plats. Här är en liten lista på vad som är klart nu när det är exakt fem månader kvar:
Datum och tid för vigsel (04.08.2012 kl 17.00)
Save the date-korten
Vigselförrättare
Festlokal
Mat (snittar, förrätt, vamrätt, efterätt och nattmat, pjuuh blir mätt av tanken)
Tårta
Serveringspersonal
Klänningen (håller på sys upp)
Vigselringar
Solister, två stycken
Musikanläggning
Frisör och make up-artist
Toastmaster och madame
Bestman och tärna
Solos kläder
Bordsdekorationer
Svit två nätter
Efternamnsansökan
Värdpar utsett (dock ej tillfrågat än)
En stor del av spriten
Fotograf (preliminärt åtminstone)
Monogram och stämpel
Paraplyn
Och detta återstår:
Inbjudningskort
Mickes kläder
Skor, en liten väska (?) och smycken
Korsett
Vigselprogram och festprogram
Brudbukettens utseende
Tält och stolar/bänkar till vigseln
Vin, champagne och en liten del av spriten
Transport till vigsel och från vigsel till fest
Hindersprövning
Bordsplacering
Golv (vi behöver köpa klickgolv som dansgolv då golvet är väldigt känsligt)
Lakan att klä stolarna med
Bartender
Barnvakt till Solo
Engångskameror och kanske en polaroidkamera
Favours till gästerna
Och så klart lite annat smått och gott.. men har jag glömt något?
Datum och tid för vigsel (04.08.2012 kl 17.00)
Save the date-korten
Vigselförrättare
Festlokal
Mat (snittar, förrätt, vamrätt, efterätt och nattmat, pjuuh blir mätt av tanken)
Tårta
Serveringspersonal
Klänningen (håller på sys upp)
Vigselringar
Solister, två stycken
Musikanläggning
Frisör och make up-artist
Toastmaster och madame
Bestman och tärna
Solos kläder
Bordsdekorationer
Svit två nätter
Efternamnsansökan
Värdpar utsett (dock ej tillfrågat än)
En stor del av spriten
Fotograf (preliminärt åtminstone)
Monogram och stämpel
Paraplyn
Och detta återstår:
Inbjudningskort
Mickes kläder
Skor, en liten väska (?) och smycken
Korsett
Vigselprogram och festprogram
Brudbukettens utseende
Tält och stolar/bänkar till vigseln
Vin, champagne och en liten del av spriten
Transport till vigsel och från vigsel till fest
Hindersprövning
Bordsplacering
Golv (vi behöver köpa klickgolv som dansgolv då golvet är väldigt känsligt)
Lakan att klä stolarna med
Bartender
Barnvakt till Solo
Engångskameror och kanske en polaroidkamera
Favours till gästerna
Och så klart lite annat smått och gott.. men har jag glömt något?
fredag 2 mars 2012
PRV
Nu tror jag mig ha samlat in alla dokument som krävs för namnbytet och bevisat släktkedjan ner till herrarna Wasiljeff så idag har jag betalat in avgiften (1800 spänn, jeeeesus) och skickat iväg ansökan.
Nu är det bara att hålla ALLA tummar i hela världen, snälla låt det gå! Får jag avslag MÅSTE vi hitta på ett eget efternamn, men hoppas inte som sagt. I'll keep you posted.
Nu är det bara att hålla ALLA tummar i hela världen, snälla låt det gå! Får jag avslag MÅSTE vi hitta på ett eget efternamn, men hoppas inte som sagt. I'll keep you posted.
torsdag 1 mars 2012
Bling Bling!
Nu är både min och Mickes ringar klara! Tyvärr var det inte helt enkelt att fotografera min så att man ser hur otroligt fin den är, men här har ni en liten titt i alla fall både med och utan blixt. Bortsett från mina tjocka och krokiga fingrar (och kärring-nagellacket) så är jag mer än nöjd! Det blänker så man nästan blir bländad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)