Jag har fått några bilder på min klänning.. in progress. Måste ändå säga att den såg ju såklart finare ut på den smala skyltdockan än på den dockan som nu är inställd på mina mått. Å andra sidan har jag en hyfsat smal midja i proportion till resten av kroppen och med korsetten på så kommer det troligtvis att se ut precis som jag vill, ballongbröst och getingmidja. Dolly Parton-style.
Annars har jag gått och tänkt på våra löften de senaste dagarna, jag inser att jag kommer vara sjuhelsikes nervös när det väl gäller (jag märker det när jag spelar upp allting i huvudet att jag blir nervös redan nu) så jag tänker försöka få dem relativt korta, tre, fyra rader bara. Men alltså HUR skriver man sådant utan att det blir sådär klyschigt. Åh, hjälp.
Det är du. Det visste jag från första början. Det har alltid varit du. Du får mig att vilja saker jag aldrig trodde att jag skulle vilja. Du får mig att känna saker jag aldrig drömt om. Du ger mig en helt ny värld genom att spränga alla mina perspektiv i luften. Med dig vill jag bli en bättre människa.
SvaraRaderaDu är det bästa jag vet. Och jag kommer alltid att älska dig, respektera dig och ge dig precis allt jag förmår. Underbara du. Alltid, du.
/Mvh, klyschor gone mad.
Ja gud i himmelen vilken panik det var med löftena. Jag skrev om mina kvällen innan. :)
SvaraRaderaKortade ner dem och tur var det..! Fick kämpa med fyra små rader: läsa, lipa lite, samla mig, läsa nästa rad, lipa lite, samla mig.. Dessutom supernervös fastän vi hade ett litet bröllop.
Vi ville inte heller ha klyschor, och det kändes inte som klyschor. Men nu i efterhand när jag kollar på videon så är det egentligen, i allra högsta grad, klyschigt. :) Men det viktiga är väl kanske ändå att man KÄNNER att det är äkta och något som man själv valt ut att säga (när det egentligen finns tusentals rader man skulle vilja ha med, för att få folk att fatta vad man känner). Det där ordnar sig, du skriver ju bra! :)
Nadine, haha tack! Jag skulle vilja se din min under vigseln om jag sa exakt det där du skrivit ;)
SvaraRaderaEmme, jag kan verkligen tänka mig! Har sett folk som har värsta verserna, typ 20 rader, men jag tänker mig att det inte bara är jobbigt att framföra utan även att lyssna på efter ett tag.
Så 3-4 rader blir nog perfekt. Och det är nog som du säger, huvudsaken man känner och menar det man säger, klyscha eller ej.